STADGAR för den ideella föreningen NAIS Nättraby Allmänna Idrottssällskap med
hemort Nättraby i Karlskrona kommun.
Bildad den 2011-11-01
Stadgarna senast ändrade av årsmöte den 2024-03-06 - ändringar i 17 §.
Stadgarna fastställda 2011-11-01.
Vår verksamhetsidé
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt
som socialt och kulturellt.
Därför vill vi utforma vår idrott så att
- den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll
- alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska
och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven
idrottsverksamhet
- den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika
samhällsgrupperingar
- de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin
verksamhet
- den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 § Ändamål
Föreningen skall bedriva följande idrott:
Gymnastik för barn, ungdomar och vuxna.
Verksamhet för tävling, uppvisning och motion.
Föreningen har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med ”Idrottsrörelsens
verksamhetsidé”, samt gymnastikförbundets målsättning.
Föreningen skall i sin verksamhet aktivt verka för en dopingfri idrott.
2 § Sammansättning
Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.
3 § Tillhörighet m m
Föreningen är medlem i följande specialidrottsförbund (SF):
Svenska Gymnastikförbundet och är därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).
Föreningen tillhör dessutom Blekinge idrottsförbund samt Gymnastikförbundet sydost.
Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsregler och beslut fattade av
överordnat idrottsorgan.
På begäran av RS eller vederbörande SF-, SDF- eller DF-styrelse är föreningen skyldig att ställa
föreningens handlingar till förfogande samt lämna av dessa organ begärda uppgifter.
4 § Beslutande organ
Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.
5 § Firmateckning
Föreningens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter gemensamt
eller av en eller flera särskilt utsedda personer.
6 § Verksamhets- och räkenskapsår
Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden fr.o.m den 1 januari t.o.m den 31 december.
7 § Stadgetolkning m m
Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i
stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte. I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen.
Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i föreningen att i fråga om tillämpning av dessa stadgar inte
väcka talan vid allmän domstol. Tvist om tillämpning av stadgarna skall i stället avgöras i enlighet med
vad som anges i 33 §.
8 § Stadgeändring
För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster.
Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.
9 § Upplösning av föreningen
För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster.
I beslut om upplösning av föreningen skall anges dels att föreningens tillgångar skall användas till bestämt
idrottsfrämjande ändamål, dels var den upplösta föreningens handlingar m.m. skall arkiveras t.ex i
folkrörelsearkiv eller motsvarande.
Beslutet, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt
revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, skall omedelbart tillställas Gymnastikförbundet.
FÖRENINGENS MEDLEMMAR
10 § Medlemskap
Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten till.
Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att vederbörande kommer att motarbeta
föreningens ändamål eller intressen.
Beslut att avslå medlemsansökan skall fattas av styrelsen.
I beslutet skall skälen redovisas samt anges vad den medlemssökande skall iaktta för att överklaga
beslutet. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den som fått avslag på
medlemsansökan.
Beslut om vägrat medlemskap får överklagas av den berörde inom tre veckor enligt reglerna i RF:s
stadgar.
11 § Utträde
Medlem som vill utträda ur föreningen, skall skriftligen anmäla detta till styrelsen och anses därmed
omedelbart ha lämnat föreningen.
Medlem som inte har betalat medlemsavgift inom av årsmötet beslutad angiven tid får anses ha begärt sitt
utträde ur föreningen. Medlemskapet upphör i sådant fall genom att personen avförs från
medlemsförteckningen.
12 § Uteslutning
Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning än att denne har försummat att betala av
föreningen beslutade avgifter, motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, eller uppenbarligen
skadat föreningens intressen.
Beslut om uteslutning får begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest
omfatta sex månader från beslutsdagen.
Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i stället meddela medlemmen varning.
Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen inom viss tid, minst 14 dagar, fått
tillfälle att yttra sig över de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts. I beslutet skall
skälen härför redovisas samt anges vad medlemmen skall iaktta för överklagande. Beslutet skall inom tre
dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den berörde.
Beslut om uteslutning eller varning skall fattas av föreningens styrelse och får av den berörde överklagas
inom tre veckor enligt reglerna i RF:s stadgar.
13 § Medlems rättigheter och skyldigheter
Medlem
- har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna,
- har rätt till information om föreningens angelägenheter,
- skall följa föreningens stadgar och beslut som fattats av
föreningsorgan samt följa i 3 § nämnda organisationers stadgar,
bestämmelser och beslut.
- har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid
upplösning av föreningen,
- skall betala medlemsavgift samt de övriga avgifter som beslutats av årsmötet.
14 § Deltagande i den idrottsliga verksamheten
Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom
idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar.
Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av styrelsen eller, om denna så bestämt,
av sektionsstyrelsen. Om tävlingen eller uppvisningen arrangeras utanför Sverige, skall också
Gymnastikförbundet ge sitt samtycke, såvida inte Gymnastikförbundet beslutat om en annan ordning.
Är arrangören inte ansluten till Gymnastikförbundet, får medlemmen delta endast om Gymnastikförbundet
godkänt tävlingen eller uppvisningen.
ÅRSMÖTET och EXTRA ÅRSMÖTE
15 § Tidpunkt, kallelse
Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före utgången av mars månad på tid och plats
som styrelsen bestämmer.
Kallelse till årsmötet skall av styrelsen senast tre veckor före mötet tillställas medlemmarna, eller
kungöras i ortspressen. Vidare skall kallelse jämte förslag till föredragningslista anslås i klubblokal eller
på annan lämplig plats. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av
föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess
medlemmar skall det anges i kallelsen.
Verksamhets- och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt
styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga för
medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges var dessa handlingar finns
tillgängliga.
16 § Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet
Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmötet.
Förslag från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet. Styrelsen skall till
årsmötet avge skriftligt yttrande över förslaget.
17 § Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet
Medlem som har betalat förfallna medlemsavgifter och under mötes året fyller lägst 16 år har rösträtt på
möte.
Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud.
Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.
Målsman till barn i verksamheten som är under 16 år beviljas medlemskap utan kostnad.
Ledare, hjälpledare och styrelsen som är aktiva i föreningens verksamhet beviljas medlemskap utan kostnad.
18 § Beslutförhet
Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på mötet.
19 § Beslut och omröstning
Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).
Med undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom
enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.
Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet
röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster.
För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna
röster.
Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det skall dock val ske slutet.
Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid
mötet, om han är röstberättigad. Är han inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika
röstetal lotten avgöra.
Beslut bekräftas med klubbslag.
20 § Valbarhet
Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen. Arbetstagare inom
föreningen får dock inte väljas till ledamot av styrelsen, valberedningen eller till revisor i föreningen.
21 § Ärenden vid årsmötet
Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:
- Fastställande av röstlängd för mötet.
- Val av ordförande och sekreterare för mötet.
- Val av protokolljusterare och rösträknare.
- Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.
- Fastställande av föredragningslista.
- a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret.
b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det senaste
räkenskapsåret.
- Revisorns berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets-
/räkenskapsåret.
- Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
- Fastställande av medlemsavgifter.
- Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande verksamhets-
/räkenskapsåret.
- Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.
- Val av
a) föreningens ordförande för en tid av två år;
b) halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av två år;
c) suppleanter i styrelsen med för dem fastställd turordning för en tid av ett år;
d) en revisor jämte suppleanter för en tid av ett år. I detta val får inte styrelsens ledamöter
delta;
e) två ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, av vilka en skall utses till ordförande;
f) val av ombud till SDF-möten utses av styrelsen vid behov;.
- Övriga frågor.
Beslut i fråga av större ekonomisk betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte fattas om den inte
finns med i kallelsen till mötet.
22 § Extra årsmöte
Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte.
Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av föreningens
röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning skall avfattas skriftligen och innehålla skälen
för begäran.
När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom två veckor utlysa sådant möte att
hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra
årsmöte skall tillställas medlemmarna senast en vecka före mötet eller kungöras inom samma tid i
ortspressen. Vidare skall kallelsen med förslag till föredragningslista anslås i klubblokalen eller på annan
lämplig plats.
Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som gjort framställningen vidta åtgärder
enligt föregående stycke.
Vid extra årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas till behandling.
Om rösträtt på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs i 17 § och 18
§.
VALBEREDNINGEN
23 § Sammansättning, åligganden
Valberedningen består av ordförande och en övrig ledamöter valda av årsmötet.
Valberedningen skall senast fyra veckor före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut,
om de vill kandidera för nästa mandattid.
Valberedningens förslag ska vara klart senast en vecka före årsmötet.
Om ingen valberedning finns att välja av årsmötet kan hela styrelsen väljas som valberedning.
REVISORER
24 § Revision
Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll och
övriga handlingar.
Föreningens räkenskaper skall vara revisorerna tillhanda senast en månad före årsmötet.
Revisorerna skall granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets- och
räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse senast två veckor före årsmötet.
STYRELSEN
25 § Sammansättning
Styrelsen består av ordförande samt minst två övriga ledamöter och max sju samt två suppleanter.
Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och de övriga befattningshavare som behövs.
Vid förhinder för ledamot inträder suppleant enligt av årsmötet fastställd turordning. Avgår ledamot före
mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe enligt samma ordning för tiden t.o.m. nästföljande
årsmöte.
Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt men kan efter beslut av
styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt. Han får utses till befattning inom styrelsen.
26 § Styrelsens åligganden
När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar för föreningens
angelägenheter.
Styrelsen skall - inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s och dessa stadgar - svara för föreningens
verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen.
Det åligger styrelsen särskilt att
- tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas,
- verkställa av årsmötet fattade beslut,
- planera, leda och fördela arbetet inom föreningen,
- ansvara för och förvalta föreningens medel,
- tillställa revisorerna räkenskaper m m enligt 24 §, och
- förbereda årsmöte.
Ordföranden är föreningens officiella representant. Ordföranden skall leda styrelsens förhandlingar och
arbete samt övervaka att föreningens stadgar och övriga för föreningen bindande regler och beslut
efterlevs. Har ordföranden förhinder skall vice ordföranden träda in i ordförandens ställe. Styrelsen skall
besluta om fördelning av arbetsuppgifterna i övrigt. Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna
uppgifter på sekreteraren och kassören.
Sekreteraren
- förbereda styrelsens sammanträden och föreningens möten,
- föra protokoll över styrelsens sammanträden,
- se till att föreningens handlingar hålls ordnade och förvaras på ett
betryggande sätt samt ansvara för att föreningens historia dokumenteras,
- se till att fattade beslut har verkställts,
- om ordföranden inte bestämmer annat, underteckna utgående
handlingar,
- årligen upprätta förslag till verksamhetsberättelse för föreningen.
Kassören
- föra medlemsförteckning och se till att medlemmarna betalar
beslutade avgifter till föreningen,
- se till att föreningen söker bidrag från stat, kommun och idrottsorganisationer m.fl,
- svara för föreningens bokföring vilket innebär skyldighet att föra
bok över föreningens räkenskaper,
- årligen upprätta balans- samt resultaträkningar,
- utarbeta underlag för budget och budgetuppföljning,
- se till att föreningens skatter, avgifter och skulder betalas i rätt tid,
- i förekommande fall upprätta och avge allmän självdeklaration,
särskild uppgift, kontrolluppgifter, uppbördsdeklarationer och
övriga föreskrivna uppgifter inom skatte- och avgiftsområdet,
- föra inventarieförteckning, i vilken också av föreningen förvärvade
priser införs,
- se till att såväl föreningens medlemmar i föreningens verksamhet
som föreningens byggnader, idrottsmateriel, priser och övriga
tillhörigheter är försäkrade på ett betryggande sätt
27 § Kallelse, beslutsmässighet och omröstning
Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet ledamöter har begärt det.
Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är
närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet.
Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud.
I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning eller vid
telefonsammanträde. Om särskilt protokoll inte upprättas skall sådant beslut anmälas vid det närmast
därefter följande sammanträdet.
Vid sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall justeras av mötesordföranden och av en särskilt
utsedd protokolljusterare. Avvikande mening skall antecknas till protokollet.
28 § Överlåtelse av beslutanderätten
Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till sektion,
kommitté eller annat organ eller till enskild medlem eller anställd.
Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall fortlöpande underrätta
styrelsen härom.
SEKTIONER
29 § Bildande och nedläggning av sektion
Beslut om bildande eller nedläggning av sektion fattas av föreningens årsmöte eller extra årsmöte som
sammankallats för prövning av sådan fråga.
Bildande av sektion regleras enligt §29 - 32.
30 § Sektionsstyrelse
Ledningen för varje sektion utövas av en sektionsstyrelse, bestående av ordförande och övriga ledamöter.
Sektionsstyrelse väljs årligen bland röstberättigade medlemmar av föreningens årsmöte.
Härutöver får föreningens styrelse utse en av sina ledamöter att ingå i sektionsstyrelse.
Föreningens styrelse har rätt att entlediga ledamot i sektionsstyrelse.
31 § Instruktion för sektionsstyrelse
Föreningens styrelse skall, i särskild instruktion eller på annat lämpligt sätt, fastställa de befogenheter och
skyldigheter som sektionsstyrelse har.
32 § Budget och verksamhetsplan för sektion
Sektionsstyrelsen upprättar förslag till budget och verksamhetsplan för sektionen att gälla under
nästföljande verksamhetsår. Budget och planen inges till styrelsen för godkännande på tid som denna
bestämmer. Styrelsen gör de ändringar i budgeten och planen som bedöms vara nödvändiga med hänsyn
till föreningens skyldigheter i olika hänseenden, föreningens ekonomiska ställning eller den väntade
utvecklingen av den idrottsliga verksamheten.
TVIST
33 § Skiljeklausul
Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist skall, utom i
fall då annan särskild ordning är föreskriven i RF:s eller SF:s stadgar, avgöras enligt lagen om
skiljeförfarande. Dock skall följande gälla rörande kostnaderna för skiljeförfarandet. Vardera parten svarar
för egna kostnader liksom för kostnaderna för den skiljeman man utsett. Ordförandens kostnader,
inklusive kostnaderna för eventuell sekreterare, delas lika mellan parterna.
Bilaga
Bra i idrott och bra idrott
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt
som socialt och kulturellt
Fysisk utveckling
Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss
människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera
mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp.
Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har
på så sätt stor betydelse för folkhälsan.
Psykisk utveckling
Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi
trivs och mår bra.
Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter. Idrott är utmanande och spännande. I idrotten
finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att
prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med
andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden.
Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns
allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag - i skolan, i föreningen eller
spontant i bostadsområdet.
Social utveckling
Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Många
barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med
andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de
positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening
ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill.
Kulturell utveckling
Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på
människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och
ungdomar.
På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till
bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten.
Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv.
Det finns således mycket som är bra med idrotten...
Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett
bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och
anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.
Demokrati
Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna
gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de
beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje
människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt
uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.
Fostran
Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en
genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att
verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas
åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom
idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex
användandet av droger.
Jämställdhet
Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för
idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det
ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott
värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla
nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som
ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.
Rent spel
En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer
gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott
uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och
arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat - doping - för att uppnå bättre resultat.
Förebygga skador
När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning
försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador
utan inblandning av sjukvården.
Sund ekonomi
Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa
massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår
folkrörelses etiska krav.
Respekt för andra
Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på
alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan
mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten är gränslös kan den via föreningarna bidra
till att integrera nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan
med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika
värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.
Ideellt engagemang
I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att
vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar
oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv
utveckling i samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens
kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.
Miljömedvetenhet
Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn. Medvetenhet om
miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar
sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön
negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl
a allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.
(Lydelsen antagen av Riksidrottsmötet i november 1995)
